Gott Nytt År – med funderingar om hybris

För min del är jag glad att 2014 snart är till ända. Senaste månaderna har jag haft otroligt mycket att göra på jobbet och bilen står orörd i garaget. Vad som händer 2015 vet jag inte mer än att jag skall försöka laga bilen. Men man kan ju blicka tillbaka lite på året som gått och min återkomst till MSCC klubbmästerskap.

Jodå, att proklamera att man skall bli klubbmästare har sina baksidor 😉 . Det blev ju fiasko av hela den där målsättningen redan på första deltävlingen. Skall jag vara helt ärlig var det överambitiöst till att börja med, med tanke på att motståndet är stenhårt detta året i MSCC KM. Nu när jag står förnedrad i skammens dyngpöl, blottad för allmänhetens bespottan har jag börjat fundera på det där med att vara en vinnare.

Jag ser mig själv inte som en tävlingsmänniska, hur konstigt det än låter. Då tänker jag på de individer som till varje pris måste vinna för att ens överväga att ställa upp. Dessutom brukar jag förknippa det med att att vara dålig förlorare, d.v.s. leta brister i kontrollorgan och riktad missunnsamhet mot medtävlande som det går bra för. I mitt fall vill jag givetvis vinna men inte till vilket pris som helst. Det finns fler som vill vinna och det är där spänningen som driver mig finns. Oavsett vilken ambitionsnivå jag har kommer det alltid finnas någon som är bättre. Däremot vill jag alltid prova och se hur bra jag är.

Nu har jag hunnit med att köra lite olika klasser på olika nivåer och nu har kunnat ringa in ambitionsnivån som funkar bäst för mig. En kompis sa en gång ”..en av de näst bästa i sin klass” vilket jag tyckte var hysteriskt roligt, men det är otroligt hur väl det stämmer in på mig. Jag har ju insett att jag saknar vad jag kallar talang, d.v.s jag tillhör inte den skara människor som lyckas behärska sitt område med väldigt lite övning. Snarare behöver jag träna mycket för att det skall ge resultat. Sedan hänger det lite på ambitionsnivån, jag vet med mig att jag inte är beredd att satsa det sista som behövs. Sammantaget kommer jag inte sälla mig till skaran som ständigt ligger i topp.

Från början har det varit att jag försökt vara framgångsrik genom att vara flitig. Det har visat sig vara en lyckad strategi. Även om inte de individuella resultaten varit lysande har serieresultaten varit riktigt bra då man i många fall har deltagit fler gånger än motståndet. Det som är det absolut mest givande är just att vara med, sedan ligger det en spänning i att räkna poäng under en serie. Nä, man får helt enkelt återgå till den ursprungliga inställningen att köra så mycket det går och så får resultaten bli där efter.

Gott nytt År på er allesammans, förhoppningsvis skall ni får mer att läsa 2015 😉 .

Det här inlägget postades i Krönika. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s