Prylad BMW

Det här gick ju inget vidare… 😦 . För första gången i världshistorien har jag nu fått uppleva hur det känns när bromsarna försvinner. Rätt läbbigt, kan jag låta meddela. På det enda första och riktiga passet så klappar jag till bromsarna i slutet på räkna. Så känner man pedalen som varvet tidigare varit hyfsat stum, helt plötsligt mjukt sjunker mot torpeden. Lätt isande känsla då målbilden var att få ner hastigheten lagom innan den skarpa högersvängen. Det fanns bromskraft, dock något reducerad och det klarade sig med lite kallt agerande, nedväxlingar och strategiskt spårval. Lite olika lampor tändes upp på instrumentpanelen och det blev avkylningsvarv innan depå. Man hinner fundera lite under tiden, är det bara kokande vätska eller är det så illa att det läcker? Att fundera på orsaken var fullständigt hopplöst. Väl inne i depå gick jag runt bilen för att se om det fanns något uppenbart. Lite lägre nivå i behållaren kunde konstateras. En trevlig herre kom förbi och pratade lite när han plötsligt upptäcker en pöl under bilen. Där har vi svaret, läckage. Inte mer än att linka hem medans vätska finns..

Man kan ju inte låta bli att tänka att Porschen hade varit bättre att köra på alla vis. Likaså kanske man skulle haft en nyare bruksbil. Men jag har landat i att oavsett årtal på bil så skall den vara i skick att användas till bankörning. Då duger det även till att frakta min familj. Så nu vill jag veta vad som har fallerat och varför jag missat att upptäcka det. Sedan är det tur att detta skedde på en bankörning. En panikbromsning på väg till Göteborg hade kunnat få systemet att läcka, fast då hade min familj varit med i bilen.

Nåväl, det är faktiskt inte bara tråkigheter. Kan lätt avslöja att fram till det obehagliga hade jag riktigt skoj. Körde ut på stinten och förvånade mig själv att vara riktigt taggad. Hade i bakhuvet att trigga ABS så varför vänta? Det var i princip fullt ös direkt, första varvet var väl lite uppmjukning men det var ju andra snabbare med så man ville ju inte ligga ivägen 😉 . Första inbromsningen var pang på och vid 150 skylten på räkna. Jag vet, riktigt fegt men nu skulle jag få in känslan. Kände den bekanta känslan från vintern med den vibrerande pedalen 😀 . Jag hade lyckats, nu skulle det bara bromsas senare. Hade lite för konservativa växelval genom kurvorna till en början men det rättade upp sig snabbt. Likaså var det störigt med en blinkade antispinnlampa, så den stängdes av :p . Den snabba chikanen på baksidan är läbbig men utmanade härlig (ungefär som ngk på knutan). Vid ett tillfälle fick jag lite väl häftig lastväxling, men det rättade ut sig fint. Riktigt fint för det visade hur fint bilen är balanserad och jag fick en släng ökat förtroende. I svängarna gick det som vanligt på kas med kvidande däck. Visst är det lite som att navigera en oljetanker men den har riktigt fin balans så det går att jobba med över- och understyrning för att få den dit man vill. Sedan är motorsången enastående i vagnen. Riktigt kul är det 😀 . ABS fick jobba och jag började få till ingången med nedväxlingar i slutet på rakan. Kändes nästan som de hårdpumpade däcken började såsa ur. Sen tog det som sagt slut…

Nu önskar jag att jag hade loggen från körningen. Tror inte jag bromsat så hårt tidigare och det hade varit skoj att se retardations kurvan jämfört med förra året. Men tror ni inte jag smäller säkringen till cigguttaget precis innan jag kör ut 😦 . Så det smög sig det med. Men jag vill sluta positivt. Jag har nu äntligen fått känna på att bromsa så hårt det går. Kan tyckas vara så dags nu men jag tar det som ett tecken på att man alltid har nått att lära 🙂 . Jag har haft det på känn tidigare med Klemens att det skulle kunna förbättra bromstekniken men inte haft rätt läge att öva. ABS är väldigt bekvämt och det gör det klurigare att öva in på Porschen, jag räknar med att det kommer gå åt däck 😉 .

Så nu blir det till att reparera den ärrade krigaren. Jag har fortfarande inte gett upp för vi ska köra på knutan senare i år 😀 …

Publicerat i Racerapport | Lämna en kommentar

Förberedelser – mot- och framgångar

Som ni säkert noterat har jag pimpat upp bloggen med en nedräknare. Det tyckte i alla fall jag var coolt. Dessutom summerade det lite känslorna inför årets första körning, förväntansfullt och spännande. I vilket fall har jag slarvat med inför rapporteringen så det tar vi nu.

Alltså, Bodil skulle preppas inför körning. Blev inte som jag förväntade mig. Servicen avklarades helt enligt plan. Men så hade jag tidigare fått en kommentar på besiktningen att bromsslangarna började visa tecken på sprickor 😦 . Så det låg ett par nya att montera och eftersom det var dags med bromsvätskebyte så var det i sin ordning 🙂 . Men när jag skulle ge mig på att lossa de som satt på upptäckte jag att kopplingarna var i uselt skick 😦 . Så jag började undersöka slangarna lite nogrannare om byte verkligen behövdes. Det behövdes inte alls 🙂 . Hur fina som helst, däremot var rostskyddet som smetats på lite sprucket, för den som undrar. Ok, så då var det bara att byta vätska. Hade en oöppnad burk stående. Vad jag inte räknat med var att det var räservätska 🙂 . Så, en hyfsat enkel operation men nog tusan ska det trilskas där också. Knäcker en luftningsnippel 😦 . Men som tur är att vätskan nu bytt och det läcker inte. Så det får duga till denna gång 😉 . 

Nu är bilen packad och redo. Nog tusan skall det strula här med. Provar koppla upp Performanceboxen och lyckas smälla säkringen tiil cigguttaget 😦 . Efter ett par säkringsbyten kunde jag kontatera att kontakten inte var helt frisk. Men har lyckats reparea den 🙂 . Hoppas det håller. Så nu skall jag äntligen få köra. 2 saker skall testas. Kolla loggfiler med dator på plats. Lite tufft är det allt 🙂 . Sedan skall jag öva bromsteknik. Jag SKALL trigga ABS 😉 . Det ser ut som det skall bli varmt i morgon. Jag tycker inte om att köra i värme 😦 . Gissa skicket på det bästa tillvalet på min bruxbil? Just det.. AC har lagt av…

Det blir nog bra det här….

Publicerat i Racerapport | Lämna en kommentar

Sagan om bakrutan – den fantastiska resan.

Syns inte mycket… 

Att handla bildelar kan ha sina turer och denna storyn handlar om min plastbakruta till Klemens. Sagan tar sin början för länge sedan, ungefär vid tiden strax efter folket i UK tyckte det var en bra idé att lämna EU och i den virtuella världen internet, närmare  bestämt på den lilla enklaven rejsa.nu. På detta internet forum stod att läsa att en bakruta av andrasortering passande Porsche 944 var till försäljning för priset 1500:- hårt devalverade svenska pesetas. Författaren till denna prosa gick under pseudonym ”Plastis”. Vi i 944 kretsar vet att detta är den ytterst skicklige plastkreatören Magnus. För egen del såg jag att det var av största vikt att få iväg ett sändebud till sagde gentleman snarast möjligt för att säkra den annonserade skatten. Svaret kom ganska snart och det visade sig jag var först att göra min röst hörd. För att säkra mina intressen skickades pengar omgående. Det är ungefär här hela plotten skapas som kommer sätta tonen i hela historien. Hade jag sagt till Magnus att packa rutan och skicka den på posten hade vi nu kunnat sluta läsa och fortsätta våra liv. Det gjorde jag inte.

Alla som sett en 944 bakruta vet att den är stor, riktigt stor. Således blir den onödigt dyr att frakta, trots att den inte väger så mycket. Rutan fanns då i Kungshamn och alternativ skulle hittas att få den hem. Min far bor i Göteborgstrakten, vilket är sådär halvvägs men kanske görbart att få till en avstickare. Men så kom det ett meddelande att själve Magnus, i egen hög person skulle behaga att förära våra södra nejder med ett besök med familj. Tydligen var destinationen Lomma och man undrade om detta var för bra för att vara sant. Det var det.

Visserligen kom han och familjen till grannkommunen men tyvärr inte med min bakruta. Attans! Tiden gick och hade hunnit krypa iväg till min sena semester. Jag hade tagit mig till det då öde garaget för att pilla med bruxet. En av sönerna till hyresvärden tittar förbi och vi småpratar lite. Jag frågar var hyresvärden har behagat att spendera sin semester varpå sonen svarar ”dom är uppe i Bohuslän med båten men jag tror de snart är på väg hem”. Jassåminsann, tänker jag, får nog ta och slå en pling och undersöka möjligheterna för transport. Till nöds av andra brådskande göromål låter sig nämnda samtal dröja till dagen efter. Delar av det går i stil med.
”jo jag har en bakruta som skulle behöva hämtas i Kungshamn”
”Kungshamn, där var vi igår med båten. Synd att du inte ringde då, för vi hade kunnat lasta in den och så hade den kunnat följa med båten hem ner på trailern.”.

Föga muntra nyheter och ytterligare en förlorad chans. Snart var jag åter på jobbet och logistikproblematiken kändes inte så akuta. Tiden gick. Sommarn blev till höst och höst blev till vinter. Mitt var det var hade jag blivit lattepappa. Så slog det mig att jag nog borde ta tag i den där bakrutan. Ringde en signal till de alltid trevliga FHRacing. Inte nog med att de har den bästa servicen på motorsport så är de indirekt sydsveriges 944 informationshub. Jag ställde frågan om de visste någon som hade beställning hos Plastis. Inte vad de visste men de ställde en motfråga om sagde plastleverantör fortfarande hade en aktiv rörelse. Aj då, tänk om bakrutan försvunnit i en konkurs och allt tack vare min försumlighet. Nåväl, efter ett par försök att nå Magnus så damp det in ett sms som bekräftade rutans existens. Dock fick jag intrycket att han inte var pigg på att skicka den.

Jag ringde Peter Sanden. Dels att kolla om han hade stundande leveranser från samma leverantör och dels för att få lite råd om uppgradering. Minsann, han hade en beställning som stundande och ja, det gick bra att min ruta följde med vid leverans. Vilken lättnad. Det enda förbehållet var att leveranstiden var obestämd. Fick under samtalet även berättat att vår kära underleverantör inte hade hälsan i skick som följd av hög arbetsbelastning, där av ryktena att plasttillverkningen kanske kommer upphöra. Nu hoppas jag innerligt att hans hälsa återhämtar sig.

Hur som haver. Trygg i att rutan hade transport säkrad till södra Göteborg började tankarna om transporten därifrån. Kunde man låna en minibuss kanske? Ställde faktiskt frågan till en bekant. Hade ingen större brådska och vi har en resa planerad till min far i början på sommaren om inget annat.

Än en gång skulle slumpen visa sig och ställa sig på min sida. Åkte till garaget för lite fredagsmys med Bodil och av en händelse hade min goda vän Simme behaga att förära oss med besök. Bodil fick ny olja och kylvätska samtidigt som vi avhandlade senaste tidens händelser samt drömmar om framtiden. Jag blickar ut på hans majestätiska släp varpå han låter meddela att han skall hämta sin hoj i Trollhättan nästföljande dag. Det tog faktiskt en liten stund innan polletten ramlade ner och jag fick fattning att lägga ihop 1 och 1. Jag ställde frågan och fick en bekräftelse på att det gick bra att ekipaget tog en avstickare till Sanden på väg hem från Trollhättan.

Nu skulle det bara bekräftas att rutan verkligen fans hos 944 experten. Ville å ena sidan inte störa honom mitt i Lets Dance  ( kanske han inte tittar men bästa sändningstid en fredagkväll känns lite oartigt på något sätt..).  Å andra sidan och vis av erfarenhet ville jag inte dröja så jag chansar med en telefonsignal. Inget svar. Jag följer upp med ett sms  som jag får svar på. Det bekräftade att rutan finns hos honom samt att det går bra att hämta den.

Dagen därpå är en transport på väg genom västra delarna av riket. Jag ringer Peter och tackar för all hjälp. Passar på att handla annat vilket jag tycker hör till god sed. Jag får även reda på att det inte var helt trivialt att få ner rutan från Kungshamn. Vi detta laget kändes det inte som direkt förvånande. Tydligen hade en annan 944 racingpilot blivit anlitad för transporten. Av olika skäl och förhinder hade lösningen slutat i, vad jag förstod, mutning av anställd.

Tack och lov så uppstod inga större komplikationer på vägen till Skåne. Rutan hämtades upp och kunde i säkerhet anlända till mitt garage. Så nu har den äntligen kommit hem och får förhoppningsvis leva lyckligt i resten av sina dagar.

Tusen tack till alla inblandade och särskilt tack till Simon och Peter som engagerat sig i att lösa den praktiska transporten.

Publicerat i Krönika, Mek, Uncategorized | 3 kommentarer

Nu har vi det..

Har äntligen bestämt mig vad som skall köras. Som jag skrivit tidigare har jag försökt bestämma mig. Nu har det smällt till och jag är anmäld till Ljungbyhed med Japtuning 20/5 och med LMS (aka ”Tetrapak”) på Knutan 1/8. Så häng gärna med och kör. Som ni märkt har jag varit flitig med Porschen i garaget men det blir blöjexpressen som åter igen får agera stand-in. Främst är det för att få köra av sig och hålla rutinen vid liv. Denna gången tänkte jag passa på att testa analys av loggfiler på plats. Gäller att öva in rutinerna när man kan. Jag har tidigare sagt att jag är övertygad att den klarar sig utan moddar men nu kan jag inte låta bli att pilla på bilen, vad det är frågan om kommer ni få läsa här i bloggen 😉 …

Och förresten.. Räsern har fått däck. Dessvärre lite rokad i planen. Mina gamla slicks var tänkta att få på hjulen, speciellt nu när räsern snart kan lämna pallbockarna. Men de underbara pojkarna på FHRacing lät meddela att däcken i de närmaste var obrukbara 😦 . Ajdå, gissar att Thomas inte hade helt koll när han skänkte dem. Men herrarna grubblade lite och det slutade med att jag köpte begagnade Yokohama 240/640-17 (ex-camaro cup) av herrarna 😀 . Lite höga kanske men vi får prova, på sitter de i alla fall 😉 .

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Eddie Varvstopp – ett namn skapas

Tänkte man kunde dela med sig hur mitt nick skapades. Vi får då ta oss tillbaka till sent 90 tal där jag, som det heter, dricker kaffe och lyfter bidrag d.v.s studerar. Mitt umgänge är främst mina gamla vänner som jag lärt känna långt innan studierna på högskolan. Vi är en brokig skara där några jobbar, andra pluggar och någon är i begrepp att starta eget. I.v.f har vi en stående träff där vi träffas. Fredag efter arbetsdagen slut träffas man på espresso house mitt i Lund för att dricka ”svitt” och samla ihop veckan. Det brukade alltid komma ett uppslag för en aktivitet som tog resten av kvällen till anspråk. Men en sak var återkommande: spelkväll hos Jålle.

Det gick till så att vi hyrde Playstation, då pratar vi själva spelkonsolen tillika första generationen och till det bilspelet Gran Turismo (ibland även ett hojspel). Senare hade en av oss köpt konsolen. Efter uppdrucket kaffe begav sig vårat sällskap till sagde gentleman’s boning för att köra virtuell bil. Efter några kvällar kristalliserade sig ett riktigt tight upplägg, Honda Integra visade sig ge jämnaste förutsättningar för alla av oss och jag gissar att det var grand Valley som vi harvade (men kan ha fel).

Med kaffe och fefferoni som bränsle kunde vi kämpa natten igenom, sida vid sida, ena svordomen efter den andra. Efter ett tag så började psykningarna utvecklas. Min bestod i att inför starten, när motståndet försökte samla sig mentalt, hålla in gasknappen och vända mig om för att med en likgiltig min fånstirra på motspelaren. Vet inte om det var effektivt men det var uppenbart irriterande när min bil frenetiskt tuggade varvstopp i väntan på att startlamporna skulle avsluta sin sekvens. Snart var det någon som uppfattade mitt återkommande beteende och fällde kommentaren ”känner ni hann Eddie Varvstopp?”.

Storyn kunde slutat där men sedan föll det sig inte bättre än att man skulle hitta ett nick på internet forum. Då, i slutet på millenniet, liksom nu ville man dölja sig bakom ett fräsigt namn.  En del med drog till med namn som NoFear, Speedfreak, 2fast4u vilket jag tyckte var något överspänt. Betydligt roligare var det att regga sig som Eddie Varvstopp, lite mer avslappnat på något sätt. Resten är historia och namnet fungerar lika bra idag som då 🙂 .

Publicerat i Jag, Krönika | 2 kommentarer

Nämen.. igen!?!

Helt otroligt, en kväll till i garaget med Klemens 😀 . Lite av en milstolpe  har nåtts då bilen saknat vänster länkarm de senaste åren. MEN, nu sitter den där ta-mig-tusan 😀  ! Lite smådetaljer kvar att få dit men det är farligt nära att kunna sänka ner den på hjul igen 😉 .

Just det.. jag bloggade om uppgraderingskarusellen..

.. we just went down the rabbit hole.. 😛 .

Publicerat i Mek | Lämna en kommentar

En till produktiv kväll

Ytterligare ett högkvalitativt fredagsmys avklarat med Klemens 😉 . Jag är då uppe ungefär 50% av tiden spenderad under hela 2016 i garaget och vi är bara i februari 😀 , det bådar gott. Fick givetvis kollat mina bak spacers, det är odentligt bredd på dem, spaced out kan man säga 😉 … Men det största är att länkarmen nu är renoverad. Fick blästrat bakplattan, stoppat i nya lager och fick flyttat bussningen. Vi pratar då om en ytterst stilig länkarm som äntligen är dags att montera.

Publicerat i Chassie, Mek | Lämna en kommentar