Jag tror visst bestämt jag har en speciell förmåga att köra sönder saker. Det är inte så att jag har klotat bilen eller något sådant allvarligt men åter har jag lyckats fördärva lite udda prylar när jag kört. Men först lite uppföljning om mina fjäderben. Det blev helt odramatiskt och förvånansvärt bra tillslut. På torsdagen innan körningen fick jag sms från Postnord om att de kunde hämtas ut. Detta utan att kräva mig på ett endaste öre i avgift. Med andra ord blev hanteringen precis lika smidig som mina tidigare garantiärenden hos AVO innan brexit. Så på fredagen skruvade jag dit dämparna och packade bilen.
Så på själva träningsdagen möter jag upp med min mekaniker Andy på Ljungbyhed. Som granne har jag Fredrik Olsson och det blir en väldigt trevlig dag. Dessutom är det nära nog perfekta förhållanden med ca 18 grader och sol. Nu skiftar mina förhoppningar att putsa personbästa under dagen. Vi får bytt hjulen och dagen till ära blir min nya momentnyckel provad, förbaskat fint verktyg att dra hjulmuttrar med. 4 pass var inplanerat och mina låg sist i sekvensen som vanligt. Så det blir tid för mingel.
Så var det dags att ut och åka. Ljungbyhed har jag kört förr men jag är inte riktigt helt hemma här. Jag går ut och kör på hyfsat hårt för att få igång däcken. Det känns lite överstyrt och på andra varvet snurrar jag av, helt överrumplad av att bakvagnen släpper. Inget farligt, bilen stannar ute i gräset så det är bara att starta motorn och köra vidare. Det jag sabbat i avåkningen är att min Performancebox inte vill hitta satelliter så jag ser inga tider och ej heller blir det några loggar. Det är mixad trafik kan man säga och mot slutet av passet har min osäkerhet övergått till ett anständigt flyt. Jag jobbar nästan direkt med ingången i chikanen, först med att släppa gasen in i (istället för att bromsa) för att sedan jobba mig mot full gas. I depån får jag hjälp med temperaturkoll av däck men som väntat är det inte mycket av det. Däremot ligger trycket på 2,6 vilket genast justeras ner till 2. Via internetz ser jag att tidtagningen hade registrerat mig på 1:05,1 vilket inte är så illa när allt kommer omkring.
Lite mer mingel och sedan går man ut på nästa pass. Körningen blir ytterligare lite bättre i den blandade trafiken. Chickanen börjar ta sig. Ingången klarar jag enkelt med lite lätt lyft på gasen och det är här jag även börjar tänka på utgången. Den är riktigt snabb men det är dålig sikt så att få till det viktiga spåret ut är lite av en utmaning. Tempen har inte tagit sig i däcken trots lite mer attack och jag ligger fortfarande på 1:05 tider. Laptimern funkar fint detta pass så det blir en koll i loggarna innan lunch. Skillnaden mot 2019 är dramatisk, ingången i chikanen är uppenbar men utgången har jag en del att lära från tidigare körningar.
Nu händer det. Jag går ut på tredje passet med gott självförtroende och med 2 mål i sikte. 1. tända slicksen med vrålkörning, 2. få till utgången på chikanen. Om jag lyckas med bägge vet jag att jag har ett nytt personbästa. I början av passet får jag jaga en Ginetta som jag även behöver ta mig om. Får även lite draghjälp av Fredrik O i sin monster Ginetta. Har mycket djupare broms in i kurvorna och hård gas ut ur, så snart känns det som det fäster lite bättre. Chikanen tar sig bra men helt ärligt är utgången läskig och nyckeln är att hålla pedalen nere vad som än händer. När man får till det får man en lätt dopaminkick 😉 . Givetvis kommer varvet när man fegar och straffas direkt. Resultatet är att jag gränslar curbsen i utgången och kör över ungefär 3 plaststolpar under processen. 1,03,6 har jag pressat ut, helt i linje med min plan. Nu finns det även någon form av temperatur i mina däck vilket är kul.
Så var det dagens sista pass. Humöret är på topp och nu är jag taggad. Jag vill kunna spräcka 3:an, kanske lite optimistiskt denna dag men en låg 3 borde vara görbart. Det känns som jag lyckats tända bilen så nästa är förutom finslipa chikanen även bromsa hårdare. Referenserna sitter bra och det finns marginaler att ta av. Sätter mig i bilen och startar motorn, laddlampan lyser, ingen fara, bara att gasa till så slocknar den som vanligt. Eller inte. Vad i hela..??!! Med Andys hjälp så börjar felsökning och jag kör bra paff när jag inte kan se något spår av justeringsstaget för generatorn. Det är precis som om någon stulit den. Minns inte om laddlampan lyste när jag körde in från passet tidigare men det mest besynnerliga är att den lossnat och letat sig ut utan sabotera något på vägen. Ok, slutkört för dagen och packa ihop och linka hem på batteriet. Har fortfarande ett stort 63Ah batteri i bilen så det gick bra. Väl i garaget hittade vi, förutom lackskrap efter konstolpar, att emblemet tillsammans med packningen lossnat. Hur kör jag egentligen?
Nåväl, det är kul att kika loggar. Det finns 2 uppenbara skillnader mellan 2019 och 2021 personbästa. Chikanen är där man hittat mest tid även om man inte håller full gas in i. Sedan är det intressant att se att det är rejäl hastighetsskillnad på rakan om man kört med tidigare dränkt luftfilter eller med ett normalt. Jag vet att jag borde vara snabbare men jag ser att det faktiskt går att köra ännu fortare istället för att undra hur hur det ska gå till. Det är väl här det bistra sanningen kommer in, att jag måste träna mer. Ett positivt steg i min utveckling är att jag nu börjar närma mig en ett vettigt däcktryck. Under dagen försökte jag hålla det runt 2 bar och jag vet hur jag ska köra för att komma upp i temp. Har lite mer att ta av men jag tror jag ligger på gränsen för hur breda slicks jag kan åka. Jag testade även att ha på mig min pulsklocka av ren nyfikenhet. Tydligen lyckas jag komma upp i 160 i puls under ett seriöst pass. Jösses vilken kul dag det var 😀 .
