Den långa resan

Jag har tidigare skrivit om farhågan vad för trassel som kan uppstå när man skickar en reklamation till UK och jag tror minsann jag nu upplevt det mesta. Nu har jag inte själv möjlighet att sätta mig i en roddbåt och ta mig till ön ej heller har jag kontaktuppgifter till Frodo som hade kunnat ta med mina dämpare och droppa dem på vägen när han ändå är på färd till Mordor. Två ganska realistiska alternativ faktiskt. Jag tvekade lite om jag skulle skriva om denna resan då det finns tillräckligt med negativitet på internet men mina erfarenheter kanske hjälper någon annan att undvika frustration. Så här kommer det 😉 . I slutet av februari, den 25:E för att vara precis, har jag som vanligt (alltså samma förfarande som vid det senaste gångerna där jag skickat samma dämpare) registrerat och betalat frakt på 495 kr samt lämnat in mitt paket på Postnord. Några dagar senare hittar jag detsamma ståendes hemma i hallen, inte riktigt vad jag väntat mig. Paketet har då returnerats med en orange lapp där det förkunnas något i stil med att man inte har lust att flyga några stötdämpare denna gången. Då jag inte hittar hur man anger färdsätt för paket konsulterar jag garagekompisen Andy som har professionell erfarenhet av logistik om hur att få skickat min dämpare. Rekommendationen blir UPS där jag efter bästa förmåga försöker få till en fraktregistrering och betalar 292 kr för nästa nöje. Paketet lämnas in för transport i början på Mars (den tredje) och låter transportfirman sköta sitt. När det gått en vecka och spårningsinformationen indikerar att mitt paket är i Malmö (fortfarande) samt att avsändaren har blivit kontaktad angående saknad faktureringsinformation, så kontaktar jag UPS. Tydligen vet de inte var mitt paket är och för att ta reda på det behöver jag ringa lite olika samtal för att tillslut få ett ärende registrerat för en utredning. Vid den här tidpunkten är jag bra less på detta och funderar på att bara låta paketet försvinna. Men så är det Racingskola och pratar där med Stefan M. som inte bara är kursledare utan också har omfattande erfarenhet av logistik av motordelar till/från UK. Jag får en kortare föreläsning med många tips på säkert 20 minuter, vilket uppskattas. Det går ytterligare ett par dagar och jag skickar ett meddelande UPS för en statusuppdatering i mitt ärende. Under lunchen kommer en trevlig tjej och lämnar över mitt förlorade paket och tipsar mig om att det blir oftast trassel om man missar den så kallade Tullfakturan som ska finnas i 3 exemplar tejpas synligt utanpå paketet, jassåminsann. Vid arbetsdagens slut kommer skämtets poäng, jag får en statusuppdatering på mitt ärende som låter meddela att de fortfarande inte vet var paketet finns. I vilket fall har jag inspiration att ge transporten ett sista försök så jag ringer UPS där jag får privilegiet att prata med en ytterst hjälpsam dam som guidar mig igenom registreringen på webben. Det lustiga är att jag redan under första försöket fyllt i samma uppgifter i stort men inte printat ut tullfakturan. Ytterligare 292kr fattigare och med påklistrade dokument på paketet lämnas det in åter en gång, den 25:e Mars och nu äntligen tar sig paketet sig fram till mottagaren. Bara så alla är med på vad detta rör sig om, 2 st stötdämpare som returneras till tillverkaren för garantireparation INTE försäljning av kokain eller kärnvapen (det hade nog varit enklare för där finns det lite bättre vägledning på hemsidan). Jag får alltså en bekräftelse att paketet har anlänt och bara 2 dagar senare får jag ett meddelande från DHL att transport har registrerats. Sedan tar det en vecka och jag kan hämta paketet på mitt lokala utlämningsställe. Min 6 årige son hjälper mig packa upp och jag blir genast bedövad över vad jag ser. Samma paket jag skickat med nästan alla transportdokument fortfarande påklistrade exakt som de lämnade. DETTA ÄR INTE SANT, har de inte ens bemödat sig med att öppna paketet? Jag var mer än lovligt matt just där och då. Min son registrerar mitt nedstämda sinnestillstånd och försöker muntra upp mig med ”men de kanske bara har använt ditt gamla paket”. Ok, ger paketet ett extra ögonkast och visst har min gamla packtejp brutits, jag sliter upp paketet. Dämparna ligger där och med en snabb koll på golvet i gillestugan så verkar bägge fjäderbenen ha samma fina spänst. Med andra ord, jag har fått tillbaka mina stötdämpare nyservade 😀 .
Så nu ska jag bara få ihop resten av bilen så det blir lite åka av 😉

Detta inlägg publicerades i Mek. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s