KM5 – Ja, jag körde på slicks halva dagen

Vi börjar där, ja, jag körde på slicks halva dagen. Redan på morgonen vid besiktningen växlar jag några ord med Morty om det där med däckval då det stod klart att vi skulle få sådär 15 grader och varierande blöta. Jag kör som många vet lite av Kajsa varg- racing, jag tar det jag har tillgång till för att ens komma till start. Vid KM5 på Knutan hade jag då två val att använda i min däckstrategi, 12 år gamla välmönstrade Michelin Energy Saver eller Yokohama A005 slicks.

Foto: Ronny Persson

Ja, jag körde slicks halva dagen.
Det var fri träning första passet så jag tog det lugnt och rullade ut på mina transportdäck för att känna mig för. Det var vedervärdigt kan man säga. Det var väldigt lynnigt och jag snurrade 2 gånger. Men jag tvingade mig kvar bara för att ta vara på träningstillfället. 1:37 såg jag på laptimern som bäst under passet. Sedan blev det dags för första tidskvalet och jag behöll samma däck. Nu intalade jag mig själv att verkligen köra så städat som möjligt och locka fram lite bättre varvtider. Vad som var märkligt var att  det var misstänksamt få ekipage ute på passet. Det blev bättre med 1:34,947 som kvaltid och just för att det var en sådan utmaning så var det trots allt rätt kul att köra. Fick ett ypperligt tillfälle att känna balansen i bilen. Det gick brett och jag noterade att däcken kved väldigt tydligt när de låste upp, för det gjorde det några gånger på rakan och jag lyckades navigera mig från avåkning. Men däcken var annars inget vidare, främst var det väl att de var lynniga och att när de släpper är det väldigt hackigt så det brummar i bilen. Nu var det inte stående vatten och jag har kört slicksen i liknande förhållande. Jag minns det som en förvånansvärt bra upplevelse så jag tar beslutet att byta. Min mekaniker Roy hjälper mig få på Yokisarna och jag resonerar att jag nog inte kör så mycket snabbare med Michelinarna så kvaltiden är satt, då kan man kosta på sig att testa.


Foto: Ronny Persson

Ja, jag körde slicks halva dagen.
Ta mig tusan! Det blev bättre 🙂 . Andra tidskvalet står det klart att jag kör med betydligt snällare däck så ren känsla är de ett bättre val. De släpper snällare och med mer känsla så man vågar mer. Med ny kvaltid på 1:30,8 så är de även bättre i hastighet. Man kör bilen med kontrollerade ställ och är tacksam att man lagade intervalltorkarfunktionen 😉 . Efteråt är det lunchpaus och snart är det dags för race.

Första racet startar jag bakom Robins Mallock och bredvid en Radical. Lite udda för Ginettorna står längre fram. Hur som haver får jag en bra start, fånigt bra jämfört de runt om mig. Jag ligger framför en Radical en kort stund, typ fram till efter första kurvan. Lite otippat att man kan stångas med sådana potenta bilar, om än för en liten stund. Men sen blir det solokörning sist av alla. Efter racet blir det tydligt för mig hur omgivningen reagerar på min framfart. Det är onekligen spektakulär körning jag bjuder på men däckvalet är det som väcker mest förundran. Väl tillbaka på min plats i depån så ser jag oljespill på marken framför och som dessutom verkar komma från min plats. Första tanken är motorolja men jag provar torka presenningen med toapapper och ser att det är blått. Med andra ord och med största sannolikhet kass stötdämpare. Bajskorv 😦 ! Skitsamma, här ska åkas ett sista Race för 2021. Startar bredvid och bakom ett par Radicals, åter får jag en fånigt bra start. Fast efter första kurvan blir det repris på förra racet. Man har börjat vänja sig med den delikata körstilen och att få imitera Chris Harris är nästan lite för roligt. Så jag lyckas ta ner varvtiden till 1:29,1 vilket man hade kunnat fetglömma med gatdäcken.

Ja, jag körde slicks halva dagen.
Alltså det är ganska uppenbart att man behöver bra däck till regn och att bli toksist är inte speciellt upplyftande. Sedan är det heller inte så muntert att troligen rasat en stötdämpare efter endast 3 tävlingar. Ett annat haveri kunde noteras, bruten fönstervev (ni födda detta årtusende får googla..) Men jag hade riktigt kul under dagen, jag gilla köra i svåra förhållanden och sedan kan jag inte låta bli att tjata om hur kul det är att få umgås med kompisar. Sedan verkar det som jag bjudit på en hel underhållning för alla åskådare. Så det är väl kanske mitt sätt att tacka alla som hjälper till att göra det möjligt för mig att köra 🙂 .

Detta inlägg publicerades i Racerapport. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s