Bromsteknik – veckans grubbel

Allt behöver inte vara hårdvara men nog är man sugen att gå upp till 298mm skivor..

Alltså, senaste körningen på Ljungbyhed har verkligen satt igång mina funderingar. Det rör sig om det fundamentala tankarna kring bromsteknik. Det är verkligen inte ofta man får denna typ av aha-upplevelse som verkligen prövar ens egna råd till andra. Leva som man lär, kanske? 😉

Det var just upplevelsen att köra bruksbil med ABS som ställde allt på ända. Jag kunde nu bromsa max utan att riskera att kassera däck med feta bromsplattor. Det gav mig möjlighet att verkligen ligga på gränsen. Att bromsa så hårt krävde en del. Framför allt att pedaltrycket behövde vara rejält, betydligt mer än vad jag har vant mig vid under åren. Vad som är riktigt givande är att man nu vet att man kan köra fortare med rätt teknik med räserbilen. Men då frågar man sig varför man inte upptäckt det tidigare?

Till att börja med så här min utveckling som förare stadigt förbättrats. Inte direkt systematiskt utan mer organiskt med erfarenhet. Racesituationer har bidragit mest för att exponera gränser och möjligheter. Även om jag inte hänger med de absolut snabbaste så är jag heller inte långsam. Anständigt fort har jag kunnat köra så det är kanske därför jag inte utmanat mig själv tillräckligt. Jag har helt enkelt tyckt att jag bromsar anständigt bra. Det har byggt på mina erfarenheter när hjulen låser upp. Ibland har det varit så läskigt att jag inte känt när det har låst sig. Räknar man sedan att jag kört med begränsad ekonomi så har jag försökt undvika sönderbromsade däck och antagligen varit onödigt försiktig.

Så, nog med ursäkter. Det finns en hel del indikatorer som gör att jag borde kunna bromsa bättre. Miator är lättare men inte borde det var så stor skillnad mellan bromspunkterna. Likså är 944 S2 i 8A en hel del tyngre men ABS kan inte vara hela sanningen till att de bromsar så sent. Av ren nyfikenhet tänkte jag att jag skulle kolla om jag kan lära mig av mig själv. Så jag grävde fram det bästa varvet 1:11,9 på Knutstorp från 2010, sedan ett jämförande från 2014 och toppnotering det året på 1:12,3. Man kan då snabbt konstatera att jag blivit fegare med åren.

2010 (Röd) körde jag på Toyo 888. I slutet på rakan som illustreras lyckas jag maxa ut på 1,0G i broms. Kanske inte absolut bäst då jag i kurvorna kommer upp på 1,4G

2014 (Blå) kör jag på Michelin Cup men här är jag inte alls lika aggressiv, 0,86G. Visserligen så tar jag igen en del på andra delar under varvet men fortfarande vågar jag inte gå på fullt på broms.

Så nu blir det att fatta mod och klappa till rejält på mittenpedalen 😉 . Sedan skall jag nog skruva ner cambern en del. Har provat köra på upp till 4 grader fram vilket med största sannolikhet varit för aggressivt för bromsprestandan. Avhållsamheten från räserbilen verkar ha fått mig att fokusera hårdare på min bilkörning… 😀

Det här inlägget postades i Jag, Krönika. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s