Barnens Mantorp-Taxi

Foto: Linda Winter

Äntligen var det dags för lite välgörenhet, det skulle alltså skjutsas svårt sjuka barn och deras anhöriga runt Mantorp. Det var Peder Karlsson som hade roddat ihop eventet för Stiftelsen Min Stora Dag. Det skulle visa sig att hela upplägget var en härlig upplevelse för alla och dessutom var Peder en hejare på att skapa en bra stämning. Stiftelsen jobbar alltså med att ge familjer, vars vardagar oftast är en kamp, en dag med upplevelser. Min uppgift var att ge dem en tur på banan med min räserbil. Vi körde upp på lördag eftermiddag för att hinna fram till middagen på hotellet. En trevlig tillställning med god mat. Många av de deltagande verkade ha bakgrund i communityn Autolife vilket är liten annan grupp människor än vad jag tidigare kört med. Allvarliga funderingar föds här på att hänga med till Ringen. Morgonen efter blev det avfärd till banan där man stöter på flera bekanta människor från PCSR, SPVM och Rejsa 😀 . Vi får reda på att vi är ca 130 bilar och det kommer ca 200 personer som skall åka med. Det är helt fantastisk bredd på ekipagen. Lamborghinis, Porschar, Frerraris, Lotusar, Nissan Skylines och massa andra prestandabilar samt räserbilar var på plats. Utöver det fanns det även driftingbilar, rallybilar och utryckningsfordon (Polisen hade flertalet fordon).

Foto: Linda Winter

Innan barnen kom skulle vi alla gömma oss i Mjölbykurvan. Detta som ett skämt att de fått återbud och ungarna bara får åka minibuss och småbil. När barnens besvikelse börjar tillta blir vi utsläppta för att visa upp oss. Sedan blir de gruppfoto innan körningen börjar. För min del blir det en trög dag. Även en stripad räserbil blir den rätt blek jämfört med en orange Gallardo. Men jag tror det blev 7 körningar totalt (ett ut och ett in-varv per passagerare). Lille tveksamme och blyge Hugo ville åka 2 ggr. Han var verkligen en karaktär och jag simulerade lite polisjakt för att bjuda till lite extra. Man vet inte hur mycket man kan gasa på. Givetvis kör man med rejäla marginaler men andra har inte samma referensramar som en själv. Alla som åkte verkade nöjda och i regel ville de att jag skulle gasa mer på andra varvet. Det tar jag som gått betyg. Vi hade en paus med ”best in show” som innefattade röstning på coolast bil och bäst ljud (brandbilen kom 2:a i den tävlingen). Det bjöds även på driftinguppvisning. Körningen fortsatte och innan 5 började vi packa ihop för hemfärd efter en härlig dag.

Foto: Linda Winter

Under dagen fick man hela tiden uppskattande kommentarer och alla var så tacksamma att vi ställer upp. Själv ser jag det som ett privilegium att faktiskt få ge något av det jag tycker är kul till någon som behöver det (om än bara för att glömma bort en svår vardag). Hade gärna kört fler just för att man vill ge mer (jag är inte så framfusig så det kan ha bidragit). I.v.f. gör jag mer än gärna om det. Detta var sista körningen för i år och nu blir får man ta igen ekonomin och annat i livet som inte hunnits med. Att göra listan på bilen är som vanligt lång så den får man börja betas av…

Det här inlägget postades i Racerapport. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s