Den långa resan

Prolog

Februari 2011 sitter jag på ett 60-årskalas med Lindas släktingar.”..och när kommer ni upp och hälsar på oss i Umeå? Ja, Ingrid fyller ju 80 så då måste ni komma..” är det någon som frågar. Det blir ett sånt där diplomatiskt svar som är positivt men utan att förbinda sig till något. Senare på kvällen hör jag en lösryckt mening i en konversation ”..ja då låg man och kuska blå vägen till Mo i Rana, man kunde stå på bra så det tog inte lång tid att komma dit..”. Vänta här, Mo i Rana har jag kört i PC spelet STCC och sett fantastiska bilder från. När var det damen fyllde år sa ni?

Den sega dagen efter kan jag inte släppa konversationen. Måste kolla upp på nätet vad som händer på Arctic Circle Raceway under sommaren. Jag blir rätt paff när jag ser att PCS har hyrt banan… exakt en vecka efter damens födelsedag. Jag vänder mig till Linda och säger ”Klart vi skall åka upp till Umeå och fira din Farmors 80-årsdag.” 😀

Torsdag 2011-07-21 07:15

Jag kliver upp ur sängen för att inleda en späckad dag. Efter SSM hade jag konstaterat ett par krämpor hos Klemens som behövdes åtgärdas. Helgen ägnades åt att byta koppling. Den gamla var fortfarande hel men hade börjat få sprickor. Remmarna byttes också när jag hade motorn ute. Men varför slår det så mycket i transmissionen? Ena motorfästet var 1 cm kortare är det andra, så det blev till att byta till ett bättre begagnat jag hade liggandes. Mina sproilans nya framvagnsbussningar hade redan sagt upp sig. Jag vet inte om de var fel monterade eller om de helt enkelt inte håller måttet. Det blev SuperPro bussningar från KG-Trimning som hade dem liggande på hyllan. Vi får se hur länge dessa håller. Nu var all detta fixat och det nu skulle jag bara få en hjulinställning utförd. 09:30 rullade bilen in på Ringtjänst i Arlöv enligt den bokade tiden. Nu har inte bilen fått någon professionell inställning sedan 2005 och det märktes. Mina trevliga Michelinare var gravt misshandlade fram och det var inte konstigt när jag såg hjulvinklarna. Vid lunchtid var bilen klar och hade fått på sig ett gammalt set Toyo R888. Det fanns ett klonk i bilen som vi inte riktigt kunde lokalisera. Det blev till att kolla igen och för säkerhets skull byta droplinks till krängaren fram. Det blev lite bättre.

Linda hade varit dålig under veckan så våra förberedelser för resan hade blivit lidande. Vi hade siktat att komma iväg innan 17:00 men det var mycket kvar att göra när jag kom hem med bilen. Efter att ha fått lägenheten i anständigt skick, kastat skräp, vattnat katterna, packat bilen, lämnat nycklar, tankat, så kunde vi 21:22 äntligen lämna Lund.

Löpsedlarna på macken hade varnat om regnkaos men som vanligt var det inget jag eller Linda brydde oss om. När vi tagit oss in i Småland började vi begripa vad de menade. Det regnade rikligt, dels blev sikten begränsad men främst var det stående vattnet på vägen som begränsade framfarten. Men det var nästan mysigt, speciellt när det åskade. Med denna erfarenhet kan jag säga att köra racerbil med r-däck i regn inte är så dumt, man har betydligt bättre känsla i en sådan här maskin och kan undvika vattenplaning på ett annat sätt. Med en kombination av sen avfärd och dämpad hastighet så gav vi upp efter Jönköping. Planen att köra hela stinten till Nynäshamn skrotades och vi svängde in på Vätterledens rastplats för att sova i bilen. Klockan var nu 02:30.

Fredag 2011-07-22 08:22

Vi lämnar rastplatsen. Jag har lyckats få i mig några timmars sömn i mina Sparco EVO, värre är det med Linda som inte fått sova alls i Sprint stolen. Vi kör till Nynäshamn för att luncha med Lindas mamma och bror och får så en liten paus från bilen. 14:20 lämnar vi nynäs och inleder dagens etapp mot Sundsvall. Nu är det stekvarmt istället. Det känns lite udda att rulla genom Stockholm i denna räser. Man skall även betänka att multimedia och kommunikations lösningen i denna bilen består av ett MC intercom (Albrecht AE600), hörselkåpor från biltema (modifierade till headset) och mobiltelefoner för mediauppspelning. Vi kör alltså i ”rusningstrafik” i en fulltejpad Porsche och iförda headsets, ”out of context” har fått för mig en ny innebörd 😉 . Jag och Linda diskuterar om huruvida vi skulle kunna konkurrera med dårarna i Top Gear bara vi hade haft kameror med oss. Några kapitel senare i Night Watch av Sergei Lukyanenko kan vi 22:45 checka in på Best Western Baltic i Sundsvall.

Lördag 2011-07-23 10:25

Vi har fått sova i riktiga sängar och fått i oss rejäl frukost. Vi har även fixat i ordning allt så vi bara kan köra direkt till kalaset. Även denna dag är stekhet. Jag har aldrig tidigare varit så långt norrut i Sverige. Det är verkligen fin natur och landskapet är något helt annat än vad jag är van vid. Högakusten är ett riktigt fin bit av Sverige. Vi kan ju inte låta bli att ta en bensträckare och handla en kopp kaffe. Det skulle visa sig bli en av de sämsta kaffeupplevelserna genom tiderna. Det var Coops automatkaffe. Vi har för vana att dricka automatkaffe i bilen för det tar ca 10 mil innan kaffet har nått en temperatur som inte vållar kroppsskada. Det tar en erbarmlig tid att komma på hur man skall dricka detta utan att få kaffe i hela bilen. När vi väl får smaka på det så är det inte ens gott. I vilket fall så kan vi gratulera födelsedagsbarnet 14:30 i Nordmaling. Det var en trevlig tillställning och när det är dags att runda av så bär det av till Umeå. Det regnar och på nått sätt känns det igen. Jag får en känsla av att det är samma regn som nu hunnit ikapp.

Onsdag 2011-07-27 11:50

Det blir några dagar i Umeå och vi har nu fått en trevlig frukost när vi tar farväl av Lindas släktingar. Vi kör ut på E12, a.k.a. ”Blå vägen” för att ta oss till andra sidan Sverige. Vi har ett matstopp i Lycksele och jag tycker det är väldigt mycket entusiastbilar i stan. Inte konstigt, det är mitt i motorveckan. Vi stannar inte länge och färden fortsätter med Ume älven som följer oss på vägen och landskapet blir bara bättre och bättre. Vi når vår destination Hemavan 22:27. Vi har då för avsikt att tälta i Vindelfjällens naturreservat.

Fredag 2011-07-29 15:00

Vindelfjällen är fantastiskt stort och bjuder väldigt varierande natur även om vi bara såg en bråkdel av det. Efter att ha tröttnat på alla insekter så var det dags igen för att ta sig ur landet med full tank. Riksgränsen passerades och landskapet fortsatte att imponera. 16:37 checkade vi in på Meyergården i Mo i Rana. Vi fick mat i oss och jag toppade upp tanken på en lokal mack.

Bandag 2011-07-30

Hotellfrukost är det bästa man kan få i sig innan en bankörning, speciellt när man ha tid att sätta i sig den 😉 . Förarsammanträdet var inte förrän 10:00 och det var bara ca 30min från hotellet. På plats möttes man av en liten men ytterst trevlig skara Porsche entusiaster. Vi var bara 16 st som var närvarande vilket visade sig bli riktigt gemytligt. Jag har kört en del med PCS och jag är van vid ca 120 deltagare på en träff så detta var lite annorlunda. Upplägget var dock det samma, först genomgång av banan för att titta på koner. Banan är 3,7 km lång och har 31 m höjdskillnad men det som slår en mest är det fantastiska landskapet runtomkring.

Första passet blir det till att klura ut vilka växlar som gäller. Det är lite udda då jag inte är van att använda 4:an så mycket. Jag får inte till backen efter start/mål vilket irriterar. Jag märker även att konerna inte passar min smak, men de är fantastiskt bra riktmärken.

Det är lunch och jag uppfinner ”turbomackan”, den består av ölkorv inrullat i tunnbröd med skinkost (rester från vår fjälltältning). Sedan är det dags för andra passet. Nu får jag riktigt bra draghjälp av en silvrig 996 C2. Flytet börjar infinna sig och detta är verkligen en härlig bana. Jag hittar nu en bra bromspunkt på baksidans chikan som tas på 4:an. Likaså blir det bättre spår uppför backen efter rakan och nerför går det riktigt bra.

Tredje passet har jag i början sällskap av en ytterst fräsig 914 men för det mesta var det solokörning. Filar med ett snävare spår i den skarpa vänstern efter uppförsbacken och det känns riktigt bra. Nu riktas fokus på att få kläm på första högern i mitten av banan, växelvalen är kluriga för 3:an tar slut för fort. Det blir att köra på 4:an. Ut på rakan är klurigt då det går känns som det går för långsamt. Några försök resulterar i spektakulära ställ 😉 . Jag får reda på från den trevliga piloten i 914 att jag lyfter inner framhjul i många svängar. Det tycker jag är häftigt men jag tror nog det är dags att renovera bakdämparna..

Fjärde passet är mest solokörning och det är en varm dag vilket börjar kännas i kroppen. Nu börjar det arta sig på partierna jag haft problem med under förra passet. Högern i mitten är fortfarande klurig men det går bättre. Jag hade kunnat klämma in ett pass till men jag tar en lång paus för att tanka och något sätta i mig. Efter pausen blir det bara 2 pass. På bägge är det väldigt ensamt på banan även om det nu blivit ”open pit”. Det sista rycket initieras av att jag ser en instruktörsbil rulla ut på banan. En perfekt hare men strax efter jag kommit ut går han in i depå och det blir solokörning. 18:15 kroknar jag, även om jag hade kunnat köra till 19:00, då är jag ändå den sista av från banan.

Detta var en fantastisk dag på en fantastisk bana. Jag hävdar att ACR har allt, den är lång, snabb, utmanade, rolig och sedan ligger den i en spektakulär miljö. Jag tycker alla som får chansen att köra där skall ta den, det är det värt. Banan funkar även för slöa bilar som min då rakorna inte är längre än den på knutan. Bilen gick bra och här upptäckte jag att bilen har en tendens att överstyra i utgången i snabba böjar. Det är inget markant men det gör också att man kan styra den med gasen väldigt bra 😀 .

Söndag 2011-07-31 12:00

Vi lämnar Mo i Rana med hotellfrukost i magen, utcheckade och med full tank i bilen. Även denna dag är varm och vi tar E6 söderut. Vi har blivit varnade för denna väg med beskrivningar om hur tråkig den är. Det var i mitt tycke snarare tvärt om, fint landskap och väldigt svängiga vägar 😀 . På vägen slår mätaren om till 28000 mil och jag förundras över hur duktiga ingenjörerna från Stuttgart var på den tiden 😉 . 20:17 checkar vi in på Nidelven Hotel i Trondheim.

Måndag 2011-08-01 14:47

Som ni kanske märkt är jag glad i hotellfrukostar och detta var resans bästa 😉 . Linda hade passat på att tvätta kläder men det behövde torkas.. så vi hängde det sista blöta på buren.. Vi valde att titta runt i stan efter vi checkat ut och det visade sig vara en trevlig stad. Det blir en sen avfärd och nu är det dags att passera gränsen till Sverige igen. Det är helt otroligt vilken skillnad det är i landskap så snart man passerat gränsen och E14 är en rätt tråkig väg. I Åre tankar jag bilen och för första gången med 95 oktan, jag orkade helt enkelt inte åka runt och kolla efter annat. Vårt stopp blir 18:35 på Sandvikens Camping i Östersund. Det blir en natt i tält och vi smäller upp det precis vid strandkanten av Storsjön.

Tisdag 2011-08-02 14:37

Östersund måste man kolla in när man ändå är där. Jag var på väg att impulsköpa ett par Elac 137 golvhögtalare i en HiFi butik när Linda försiktigt undrar var jag hade tänkt få plats med dem.. Vi lämnar stan ganska sent.. utan högtalare. På vägen tar vi en lite avstickare till ”Sveriges geografiska mittpunkt”. Det kändes nästan som ett skämt att ta sig dit då vägen bara blev smalare och långt fick man köra. Men väl på plats visade det sig vara en trevlig sevärdhet. En svalkande glass i värmen satt fint och sedan bar det av till Gävle. 20:14 anländer vi till Engesbergs camping och denna gången tar vi en stuga. Trötta på restaurangmat och grillat, lagar Linda en helt sagolik kycklingrätt i stugans kök.

Onsdag 2011-08-03 12:17

Vi lämnar stugan för en kort stint till Nynäshamn och denna dag är riktigt varm. Denna gången ser vi till att lyssna på Petter när vi rullar genom Stockholm. Vi spenderar lite tid hos Lindas släktingar med ett par övernattningar. På torsdagen börjar det regna igen.. Fredag 2011-08-05 15:20 tar vi och kör den sista sträckan mot Lund. Vi har ett tankstopp i Linköping och när jag håller på att fylla på luft i vänster fram som lidit av pyspunka, rullar det in ett ekipage på macken. Det är ingen mindre än märkesbrodern och tillika Roadsport C krigaren Henka E. som jag såg senast på SSM. Han är på väg till Anderstorp för att köra final race under helgen. Trevligt sammanträffande och vi växlar ett par ord innan vi kör vidare. Ju närmre Jönköping vi närmar oss ju mer regnar det och det känns bekant på något sätt… Nu är jag lite mer bekymrad då jag har betydligt mindre mönster i däcken.. Det går bra i.a.f och i höjd med Helsingborg har vi avslutat Night Watch. Vi öppnar garageportarna ca 22:00 för att rulla in bilen  och packa ur efter en helt fantastisk resa. Jag hade tvätthink med mig men den blev aldrig använd. Efter Mo i Rana där jag inte hittade en vettig GDS hall innan banträffen beslutade jag mig för att någon tvagning blir det inte. När jag lämnar bilen i garaget ser bilen väldigt använd ut.. 😀 .

Epilog

Inga bekymmer med bilen så när som en smygpunka. Det visade sig att det gick bra att köra långt med närmare 3Hz hård fjädring och en Sparco Evo glasfiberstol. Vi har dock medvetet undvikit dåliga vägar. Sedan är jag glad att jag inte lyssnat på lättningsbesatta personer då min taklucka har varit guld värd även om den har en tendens att läcka vatten (faktiskt något jag skall åtgärda). Det jag har saknat mest på resan är faktiskt farthållare. Man har sett fantastiska delar av Sverige, kört en otrolig bana och sett vackra bitar av Norge. Facit blev 380 mil och jag är riktigt förbluffad över vilken bil jag har.

Jag hade planerat att köra Minnesberg med MSCC dagen efter hemkomsten, men jag strök den planen. Nu får vi se vad för körning det blir innan jag ställer av bilen..

Det här inlägget postades i Racerapport. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s